Ljus i mörkret

(null)

Vi har bestämt oss. Vi ska testa Premack med Totte. Jag smög igång med ett pass på vår morgonpromenad. Möter grannen med brudarna med stort B ( japp, löptik!) Hon stannar på långt avstånd så jag och Totte kan gå förbi. Men sen har han svårt att gå hem. Vill efter brudarna. Fick en snabb blick, belönade och sa Varsågod! Första gången tog han mitt varsågod som "varsegod och spring efter brudarna" så vi körde varsågod och titta. Efter några upprepningar valde han mig framför titta efter brudarna. Sen att det gick iväg och ökade avståndet gjorde det ju ännu  bättre för mig! 

Bestämmer mig för att åka till klubben på måndagsrallyn. Inte köra skyltar utan försöka få upp nosen ut gräsmattan. Vi gick ut på plan. Kort koppel. Så fort han sneglar på mig, belöna, varsågod nosa. Efter några repetitioner valde han snabbt att inte nosa, utan hänga med matte och äta korv. Då flyttade vi oss till en ny plats och upprepade. Sedan flyttade vi närmre hans favoriter tollarbrudarna och då fick han även valet att titta på dem. Från att ha haft en sammanbiten och rätt irriterad känsla gången innan, fick vi en annan feeling. Jag blev gladare och mer positiv, och Totte lika så. Jag slapp förbjuda nosandet och tittandet. Totte var betydligt mer välvilligt inställd. Jag fick åka hem med en bättre känsla för både honom och mig. Premacks är skitsvårt. Jag försöker läsa och lära mig så mycket jag kan! Men vi har i alla fall tagit ett Första steg!

Jag avslutade passet med att lattja lite med fröken Röd, för att spela lite på konkurrensen. Medans vi kampade och lekte satt Totte med ryggen mot och vägrade titta, svinsur! Så behandlar man inte  kung hälsar han🤣❤️😍

Kommentera här: