Ägnade en stund åt att gå igenom mina anteckningar från året.  Anteckningar från den fantastiska bootcampen i våras. Träningsloggar. Mina/ våra mål för året. Jag hade lite glömt bort våra mål. De låg ju nånstans i bakhuvudet, men var inte så med i mitt dagliga tänk. Vissa mål har vi uppnått, vissa får vi omdefiniera. Vissa får vi skrota och tänka om helt och hållet. 

 

Tottes målsättning detta år var att bli Viltspårschampion. Delmålen var att klara anlagsprov och hans öppna. Den kan vi checka av. Andra målet var att göra en godkänd start i Nybörjarklass rally. Check på den med. En godkänd runda har vi, tillsammans med ett gäng diskar. Vi hade som mål att kunna leka. Att hitta hans belöningar som det är verkligen, verkligen värt att jobba för. Hemma, på klubben och på okända ställen. Där har vi kommit en bra bit på väg! Och det tack vare Kristin som varit detektiv och testat allt möjligt för att hitta rätt. Och som sagt, vi är en bra bit på väg. Från att inte leka alls, knappt hemma drog vi igång lekkampanjen. Testade leksaker. VI började med lek hemma. Totte gick igång på att bita mig i armarna, så vi började me det. Jag hade konstant blåmärken och bitmärken på armarna den perioden...... köpte mig ett par svetshandskar😁😂 Sen hittade vi kaninskinn. Köpte dummiesar som han kunde tänka sig att leka med. Hemma gick det bra, men på bortaplan var det fortfarande inte intressant nog...... I den vevan började vi testa rådjursklöv och torkade öron. Plötsligt började det hända grejer! Nu kunde han leka på klubben. Med andra hundar runt omkring. Fokusera och faktiskt vilja jobba med mig för att få hänga i den där roliga klöven....... Just nu kör vi älgöra och klöv. Jag har vant mig vid att bli blodig när jag belönar och att jag konstant luktar död på träning.  Däremot har vi kvar träningen att leka på nya, okända platser med andra hundar. Tex tävlingsplatser. Han behöver få en förståelse för vad som förväntas och vänja sig vid platser med mkt hund på liten yta. Vi testar alltid av när vi kommer bort, kan han leka är det ok med träning, fixar han inte lek så backar vi bandet och hänger först. Äter lite godis. Vänjer oss. Ytterligar ett mål var att träna in startknapp. Det har kommit lite i skymundan så det flyttar vi fram till nästa år!

 

Caspers mål då? Han hade ett stort mål för året och det var glädje. Tycker inte Casper att det är superkul gör vi fel grejer! Han har fått träna trix hemma. Lattjat med balansbollen. Rehabat för att bli starkare i sin bakdel. Kört lite parkour. Jag har även börjat ta med honom på mina kurser m Totte. Jag har tidigare resonerat att han har det bättre hemma, att det är tråkigt att sitta i buren och glo när brorsan jobbar. Han talade dock väldigt tydlig om att han var missnöjd med att bli lämnad hemma, då han satt vid dörren och ylade........ Så nu får han hänga med. Komma ut och köra korta pass. Vara delaktig på sitt eget lilla vis! Ett annat mål var att testa personsök. Det har vi missat helt, så det ska jag verkligen ta upp nu. Jag har ju lite tid på mig ännu.... Ett mål tog jag bort helt. Jag hade som målsättning att starta en Nybörjarklass i rally.  Känns just nu inte aktuellt, han har tyckt rallyskyltarna varit hyggligt tråkiga, och jag har inte haft förmågan att göra dem lattjo. Så det målet flyttar vi på.........

Ett nytt mål inför 2020 är att sätta ihop ett litet freestyleprogram åt honom. Med musik och alltihopa. Bara supermegaenkelt och kul! 

 

Mitt mål för i år var bättre planering. Jag är bra på att planera mina pass. Ha transporter och en startposition(Totte börjar alltid sin träning i vagnen) Jag har en plan B. Det jag är sämre på är den långsiktiga planeringen. Att planera min vecka och månad och hålla mig till planen. Jag har själv lätt att tappa fokus och hips vips låg vi på soffan med en bok i stället...... Jag hade som mål matt jobba med belöningar (megacheck på den, återigen tack Kristin😘) och min attityd. Attityden har blivit bättre! Jag har blivit bättre på att tagga igång honom, men tappar det lite när den yttre miljön blir för svår.

 

Ibland är det nyttigt att gå tillbaka och se på det som varit. Att se att jag faktiskt uppnått en hel del av mina mål känns bra. Att se att det går framåt. Vår utveckling, som jag mellan varven faktiskt missar när jag drunknar i självmedlidande över att jag står på kurs igen med en hund som "ska bara" när alla andra tränar skyltar och finslipar detaljer. Eller kommer ut på tävlingsplatsen med en hund som är super hemma och går som en klocka, men ballar ur på nya platser. Att vi gör framsteg. Att Casper går in i hallarna med vibrerande svans. Att han vill var med och träna. Att jag klarar det med människor omkring mig ( har varit en big issue för mig med C vi har så mycket misslyckad träning bakom oss) Att Totte gör  framsteg. När vi väl kommit över svårigheten med ny miljö och nya hundar kommer det att bli strålande.

 

Nu är det dryga två månader kvar av detta år, dags att göra en realistisk plan för den tiden och sen en ny utvärdering i slutet av året.