Något som är väldigt svårt för mig och Totte  är ju att träna på bortaplan. Hemma funkar det oftast bra, men borta med störningar är svårt. Så jag har börjat åka till NynäsBK för att var med i deras träningsgrupp i rally. De har öppna träningar på torsdagar, och det är ju ett ypperligt tllfälle att träna. Jobbigt för matten som vill visa sig på styva linan och visa upp sin fina hund.....

Första tillfället var för två veckor sedan när jag äntligen var frisk nog att åka dit. Det var två banor uppställda, en nybörjarbana och en fortsättningsbana. Väldigt genomtänkt placerat långt från de som tränar mästarklass. Totte var faktiskt riktigt fin mellan varven. Lite nosig på en långsida, men annars med på noterna bra. Och när man är för ouppmärksam får man sitta i vagnen en stund och längta efter att få vara med igen.  Jag tyckte han uppförde sig riktigt bra. Ny miljö, nya hundar och människor och ända kunde han stundtals jobba riktigt fint. Jag är nöjd med både honom och mig! Jag fick jobba med att vara peppig trots att det är nya männsikor som tittar på mig. Jag känner mig så fånig och tillgjord när jag är så där käck!! Det ligger kvar från Casper,. men nu jobbar vi på att få bort det helt! Totte gillar mer sin glada tjoiga matte, så det är väl så det får bli ett tag till.....

 

I torsdags drog vi dit igen. Ska försöka få det till en vana. Denna gång hade de gjort det lite svårare för oss. Banan låg precis innanför grinden och alla som tränade mästarklass gick förbi vår bana, några meter brevid för at komma till sin träning. På andra sidan satt alla som tränade precis brevid banan med sina hundar. Typ två meter ifrån... Här nånstans börjar nog mina axlar åka upp.... jag märker redan när jag tar ur Totte ur bilen att han är laddad. Han skäller, ylar, gör kullebyttor i kopplet och lever om som bara han kan på ett nytt ställe. Casper gör ju inte saken  lättare som ylar uppmuntrande i kör..... tjo vad livat det var här då..... Tror ingen missade att vi kom kan jag väl säga....

 

När det väl var vår tur att köra banan var Totte eh, lite i sin egen värld. När det kommer en hund gåendes precis brevid oss så ja, kunde han inte hålla ihop det. Han for ut i kopplet, på väg ut från plan, och inte alls med matte.... Muttrar ngt i stil med att den här banan var ju inte så lätt placerad för oss gröngölingar ... Sorry för det säger jag, det var frustration i stunden som pös ut... Här nånstans börjar jag inse att allt det där som jag tycker är pinsamt nu har hänt. Han är stökig. Han skäller och brötar och är uppe i varv. Han kan inte fokusera. Så nu har alla sett det. Alla nybörjarekipage och alla mästarekipage. Så det jag skäms mest för har hänt. Vad gör vi då? Jag bryter honom. Går åt sidan och ger honom lite utrymme. Käkar godis när de andra hundarna går förbi... Hänger lite. Låter honom ha lite tråkigt där han sitter. Låter hjärnan komma ikapp kroppen lite grann. Och efter en stund så lugnar det sig. Jag var faktiskt ovanligt cool, och han gick ner i varv ganska snabbt. Bestämmer mig för att testa en gång till. Och nu är han tillbaka! Min sammarbetvilliga glada hund som vill hänga med matte. Så vi kör banan från start till mål. Med en bra attityd. Med missar. Med en peppigare matte. Vi hade tur att det var en bana med spring. Det plockar på något konstigt vis fram vårt bästa jag... och att han klarade åttans frestelse med leksaker utlagt med en sååå fin attityd precis vid de andra  hundarna, de kan jag leva länge på! Sen att han inte helt kan hålla ihop det gör inget. En sån fin återhämtning av oss båda! 

 

Det här träningspasset var precis så jobbigt som jag trodde, fast ändå inte. Jag kunde släppa det och faktiskt göra mitt bästa för att hjälpa honom att coola ner och hitta tillbaka till jobbmode igen. Att lära mig att hantera hans utspel när vi kommer bort. Att bli den där trygga matten som uppför sig som vanligt trots att han slår frivolter i snöret. Så vi fick till en riktigt bra träning idag, även om den inte var så klockren rent tekniskt sett. Men det är ju detta som vi så himla mycket behöver. Och varför skäms jag? Nä, jag har inte full koll på min hund. Vi kan inte bättre än så här just nu, i denna situation. Vi är ju där för att träna. För att lära oss mer. Inte för att visa upp oss och vara duktiga. 

 

Fick mig många nyttiga tankeställare denna gång.....